Äntligen
Mycket på gång just nu känns det som, både positivt och negativt, jobbigt men ändå saker som jag ser fram emot!
För en gångs skull känner jag mig stabil och känner på mig när humöret är på väg åt fel håll, en ynka liten skild åsikt om saker och ting kan trigga mig har jag kommit underfun med, läskigt men det får ta sin lilla tid att kliva ur det för varje gång lär jag mig, om och om igen..
Och äntligen vågar jag säga ifrån, tack underbara Christian för all push i rätt riktning!
Äntligen vågar jag säga ifrån istället för att bara ta och ta och ta skit, ställa upp, orättvisa...
Utan han vet jag inte vad jag hade varit för människa idag, det var länge sen någon påverkade mig så positivt jag som alltid vart en rebell gentemot andra, och tror nog det kommer fortsätta vara så.
*Slutat röka, check!
*Jobbar "normal mycket" check!
*Tränar för att hålla i rygg och bål, check!
*Säga Nej! Kräva respekt från andra, en bit på vägen iaf!
Dom onda tankarna har nästan helt försvunnit, osäkerheten är som bortblåst, nu har tryggheten infunnit sig, bäddat ner mig i sin famn, och äntligen kan jag lita på en människa tillräckligt att öppna upp den där lilla asken inom mig, visst går det trögt ibland, ibland krävs det ett rejält utbrott för att rensa och sortera bland känslorna men ack så bra det blir efteråt.
Phu, släppt ut hästarna, mockat, gett dem lunch, p-möte på jobbet, jobbat och nu försöka plugga inför Psykologi prov imorn, lagom trött må jag säga...
Ont
Det gör ont... Omedvetet ont inombords..
Små ting kan såra..
Jag vill inte!
Flera nätter har jag vaknat av känslan av att jag lever i en lögn..
Att det här är inte verklighet, de är en stor lögn mitt liv, eller de mesta, att
jag lever i blindo, där jag inte ser vad som försiggår bakom min rygg.
Obehaglig känsla som jag vet är obefogad men min största fråga till mig själv
är var i helvete jag fått den känslan ifrån, den hör inte ihop med mina tankar!
Även fast mina tankar och mitt huvud inte går ihop utan spinner på i 100 knyck
i olika riktiningar, ibland kommer konversationer där mina känslor säger en sak
mina tankar en annan och verkligheten en 3e..
I vissa diskussioner vet jag var dem grundar från, där ärligheten från början fattats
att misstag skett bakom min rygg med min vetskap i andra änden.
Jag vill inte ha det såhär!
Jag vill inte vara osäker på mig själv, på hur mitt liv ser ut!
Jag vill inte ha bagaget som sätter krokben för mig.
Jag vill inte känna igen vissa grejer för jag har gjort samma sak som jag
själv inte kunnat förlåta mig själv för, för det sårat en människa otroligt mycket.
Jag vill hitta drömmar, kunna stå för dem utan att det blir en press.
Jag vill kunna släppa saker i mitt liv, huvud och kunna gå vidare
Jag vill känna tryggheten vissa ting i mitt liv ger.
Jag vill kunna ta åt mig av beröm, utan en massa obehag
Kunna stanna upp, sortera mitt liv, ta bort sånt som gör mig illa
hur mycket jag än vill hålla fast vid dess måste de bort.
Kanske kräver jag för mycket, strävar efter en kärlek som är obeskrivlig,
kanske mina krav är way för höga för mitt och min närvaro kan uppfylla.
Oftast blir de en massa babbel jag skriver här, men ibland är de bara så skönt
få ur sig lite skit.
Höst
Fick återigen en impuls om en förändring, ringde frissan som var fullbokad
och gick till slut in på en drop-in.. Nja för stunden vart jag väldigt nöjd med lite
förändring men ack fick jag för bråttom, färgen blev ojämn och jag lyckas inte få
till frisyren igen, hoppla hoppla, dags att gå en kurs i hur man sköter håret kanske?
Skönt iaf fick bort mina lammull toppar efter alla blonderingar, they looked like shit!
Så hösten sattsas på en dunderkur för håret att bli fit-for-fight igen.
Hösten började på ett dåligt sätt, tårar, sorg, funderingar, diskussioner och
gamla sår som rivs upp återigen.
Sparkar på mig själv, dagligen! att blicka framåt, inte ta åt mig av det problemet,
det är inte mitt, men samvetet kryper ifatt och kastar ner mig till botten igen när det
gäller den saken, jag tycker inte om botten, har fått nog av den och har sett den ur många
bra och dålia vinklar.
Dagarna i ändo sparkar jag på mig själv att vara här! Nu! i denna stund!
Vill inte oroa mig, vara rädd för onödiga ting, inte vara beroende av någon eller något,
kunna stå på egna ben!
Ett gott tecken är alla drömmar jag haft/har börjar komma tillbaka på rätt
plats!
Blond vs. svart
med allt vad det innebär, luften känns tung, den inre stressen försvinner
inte av sig själv längre..
Samma gamla visa börjar upprepa sig och komma tillbaka igen, vet
inte om jag ska välkomna den med öppna armar eftersom det var 2 år sen vi
sågs senast..
Identitetsproblemet.. Inget jag hymmar eller tystar ner längre, det är sån
period jag kommer in i ibland mer elelr mindre.
Just nu handlar det om vem jag är, eller min hårfärg, om att försöka bli blond
igen, få bort mitt svarta jag.
Men rädslan om att förändras kommer tillbaka, herregud de är bara en hårfärg,
men jag ställer mig frågan, vilken färg förknippar jag mig med?
Svart, för de är den enda jag färg jag vet vem jag är i, självdestruktiv med
ätstörningar, arbetsnarkoman och alkoholproblem..
Men inget av det återstår, den tiden är förbi, samtidigt som en förändring är
behövlig så är rädslan där och river, river och ger mig ångest.
helst av allt vill jag bara riva slita, klippa av allt hår, men tryggheten försvinner
med den...
Hur förklarar man för en människa något så fånigt som en hårfärg!?
Är väldigt instabil just nu, humöret svänger på 2 röda, vem är jag? Varför reagerar
jag på det sättet jag gör? Är det avundssjuka? Rädsla? eller bara för att?
Saknar Gotland just nu enormt, tryggheten, ensamheten, vetskapen om vad jag har,
mina vänner, dem få som är kvar i alla fall..
Ibland är det bara skönt få slänga ur sig lite skräp från förrådet..
Torsdag
Ack vad dålig jag är på att blogga, tycker egentligen det är rätt roligt, men vad tusan ska man skriva om?
Allt rullar på i vanlig form, vardagen har åter kommit igen, jobb hit och dit, måsten hit och dit.
Träna hit och dit, idag är en sån där dag då energin simmar över på något annat...
Till hemmet, lägenheten, viljan att komma i ordning klokt, få upp allt på väggarna, hitta
gardinerna som passar och tapeter till både sovrum och sambons media rum.
Går i grå-tankar, lillebror hade jätte snygga gråa tapeter hemma, jättefina, blir väldigt sugen.
Varit inne på Colorama och kollat, hittat ett par jag kan tänka mig, men sen då, vad ska vi ha i
resterande rum?
Har iaf satt up gardiner idag, hittat ett par panelgardiner i linne, passade riktigt bra här om jag får
säga det själv.
Tittat på lampor, dels kökslampa, men hittat en men vetti tusan, de är så svårt.
Semestern är över sen länge, blandade känslor om hur den var...
Om man kunde dra tillbaka tiden, sätta en stopp kloss i mitt huvud, en påminnelse om att
gör jag detta kommer det sluta knas, och såklart gjorde de det, ordentligt.
Ordet seperation, avsked = panikångest i mitt huvud.
Det gör lika ont var eviga gång det ordet kommer upp, kanske för mycket av det jag
bearbetat är seperationer, inte bara mammas och pappas ( ja herregud de är 6 år sen, men de
gör fasiken lika ont ännu att tänka tillbaka) utan även från "livskamrat" som stått vid min sida,
varit med nästan från ruta 1, som jag helt abrupt stängde ute..
Ush, känslor, kommer alltid in på det, kanske för det är en stor del av mitt liv, vardag, jag är så
känslostyrd av mig själv..
Snart kommer sambon hem, äntligen, samtidigt som det är skönt med ett dygn från varann är det lika underbart när han kommer hem igen.
Har kommit in i Evanescense-feber, igen, förra veckan var det Pink och innan dess Otep...
"I believe that dreams are sacred
Take my darkest fears and play them
Like a lullaby
Like a reason why
Like a play of my obsessions
Make me understand the lesson
So I'll find myself
So I won't be lost again"
Once
I don't know you But I want you All the more for that Words fall through me And always fool me And I can't react And games that never amount To more than they're meant Will play themselves out Take this sinking boat and point it home We've still got time Raise your hopeful voice you have a choice You've made it now Falling slowly, eyes that know me And I can't go back Moods that take me and erase me And I'm painted black You have suffered enough And warred with yourself It's time that you won Take this sinking boat and point it home We've still got time Raise your hopeful voice you have a choice You've made it now Falling slowly sing your melody I'll sing along
Ågren
Fans skit just nu..
300 kilo ångest plus dem 150 kilon som funnits redan
Mysig midsommar, dumma jag får såklart snedtändning,
ska inte dricka när jag vet hur turbulent allt var och är
och hur min själ mår, fasiken!
Och såklart vad gör min kropp? Jo såklart reagerar genom
att ge mig en fet panikångest attack, såå kul, så spännande.
Så pinsamt, så helvete!
Japp, dem gamla tankebanorna börjar förfölja mig igen.
Tydligen är 3 år i terapi inte över, hur många år till ska man ge sig
själv och all skit?
Just nu känner jag för att skrika ut allt bråte..
Söndag
Haft en ledig helg
tagit det lugnt, grillat och tagit ett par öl
med goda vänner, sett på film och bara
tagit igen sig som är välbehövligt ibland.
Fullspäckad vecka har det varit, kommande
blir lugnare med jobb men desto mer att-göra-
saker, samtal hit, möten dit och extra knäck
dit, måste även ringa chefen på mitt vikarie
jobb, satt upp mig för 3e gången på fel dag.
Jaja what to do, what to do...
Börjar få Gotland abstinens, vill hem och
bara försöka släppa allt runtikring, få en
chans att återhämta sig.
Funderar på att köpa mig en ipod, finns ju
typ bara 1000 olika sorter och jag som har
tummen mitt i handen när det gäller sånt.
Hmm, får be sambon om hjälp kanske jag
blir lite klokare, och han gladare så jag
inte kommer hem med skit sp att säga.
C<3
Ångest
Ångest ångest ångest..
Äckliga ångest, försvinn!
Låt mig vara!
Huvet fullt av skit, diverse saker och funderingar,
allt och ingenting.. Fullspäckad dag imorn.
Torsdag
14 arbetspass kvar sen är helvetet så att säga över.
Äntligen.. Längtar!
Efter dem här 2 dagarna ångrar jag inte en sekund
beslutet.
Vårt köksbord har äntligen landat till Kalmar, ja jag
vet ett jävla tjat om bordet men jag derglar helt
enkelt efter att få komma iordning, frågan är bara
när vi ska hinna eller få tummen ur ändan och hämta
det, kanske jag kan lyckas flirta eller övertyga herrn
min om en tripp dit på lördag.
Bokat 1a intro dagen på måndag, lite nervös och spänd
men jobbar på självförtroendet att det kommer att gå bra.
Tog steget för ett tag sen jag borde tagit för länge sen...
Kasta större delen av mina dagböcker som innehöll allt
om mitt inre, vilket kaos det var, alla dumheter man gjort.
Allt gammalt som river upp gamla sår, som är bearbetat
men inte glömt.
Min kära mor kommer nästa helg, ska bli riktigt roligt, saknar
mami, saknar strökvällarna på soffan, bråka med lillebrorsan.
Funderar på om smärtan i mitt bröst är ett varningstecken på att något inte är som det borde...
Måndag
Mycket som snurrar i huvudet..
Alldeles för mycket.
Funderingar kring jobbet, semester samtidigt som nytt jobb börjar
hur fan ska jag få saker att gå ihop?
Ska träffas och skriva papper, gå igenom schema och diverse idag
förhoppningsvis innan jag börjar mitt dygn..
Funderingar funderingar, grubbel grubbel.
Tankar hit tankar dit.. Samtidigt som jag vill börja nya
jobbet är jag skitskraj eller nervös, man vet vilket helvete
man har men inte vad som väntar även fast jag tror att det blir till
det bättre och mindre jobb eftersom de är 75-80%
Låter lite men kan jag passa på och jobba extra på de andra ställena
och ändå få upp till heltid.
Bio igår, Prince of Percia, helt okej men ingen höjdare direkt men trevligt sällskap:)
Seriöst, mitt huvud håller på att sprängas av alla funderingar och tankar, men dumma
jag kan såklart inte lätta ina innersta funderingar med sambon min.
Varför vet jag inte, han är ju trots allt min bättre hälft och jag litar på han men ändå
kan jag inte. det är som tillbaka till 15 års stadiet, bättre tiga som muren än riskera
att bli sårad.
Lördag
Fick ett samtal i torsdas som gjorde min dag..
Det var från jobbet jag sökt and guess what jag fick de!
Tjoho! You made my day!
Var tvungen o ringa sambon på direkten och dela med
mig av nyheten. Nu återstår de bara att skriva papper på måndag,
få schema, gå igenom lönen, boka intro dagar och sist men inte
minst säga upp mig från de andra helvetet, aldrig roligt att göra
det, men sånt är livet helt enkelt.
Förhoppningsvis tittar solen fram mer idag så de blir ut
till Gunnarsö och mysa i solen.
Grr imorn är de 2 veckor sen vi beställde vårt köksbord
och det har inte kommit än, what a fuck!?
Onsdag
-igen.. tiden springer sin väg.
Skönt men änå läskigt, bara 5
veckor kvar till semester, tjoho!
Så skönt, längtar som få!
Värdelöst p-möte idag, en av oss
slutar imorn och ingen är insatt!
Hur tusan ska 3 st kunna täcka upp för
1 tjänst på 143 h!? När vi själva jobbar
143 h själva redan, minst..
Förstår inte hur tanten tänker för 5 öre..
8 dgr imorn, hoppas vårt bord kommer.
Köpt köksmatta, håller tummarna på att den
blir bra och passar annrs blir de mindre och
annan färg.
Börjar komma in i rutin med gymmet igen,
boxning idag, gym igår och imorn sen jobba
dubbelt imorn 9.30-12.30 sen 14,50-15 på fredag.
Sen ledig helg sen jobb nästan 2 v i sträck..
Jobbintervju igår, håller tummarna på att dem
kommer med positivt besked, men har inga
förväntningar, tar de som det kommer.
Onsdag
Klivit av veckans första dygnspass idag, gått helt okej, men börjar mer och mer förstå varför jag måste bort därifrån, varför så många assistenter slutat efter sin provanställning om inte innan.
Som tur var slapp jag jobba ensam mellan 9-15 idag, så jobbigt jobba ensam.
Var i Kalmar i helgen och beställde vårt köksbord från EM, Ölands bordet med tillhörande svarta skinnstolar, ska bli spännande och se hur köket blir när de kommer, skulle ta 8 arb.dgr, 8!?
En besvikelse, känns som man står på sama ställe och trampar, kommer ingen vart med hur lägenheten ska va, fånigt men för mig är det en ännu längre sträcka till att börja trivas och känna sig "hemma", trots allt tar det sin lilla tid, 1 år på Gråbo och jag kände mig inte ens hemma.
Avslutat NkB kursen, gjorde prov i Måndas, sände in inlämningsuppg. i Söndas, så förhoppningsvis får jag svaret denna vecka om jag klarade det eller inte, håller tummarna orkar inte göra om den igen!
Samtal till Komvux på fredag och påbörja nästa kurs sen färd hem till gotland och göra ännu en studieplanering och nya kurser, beräknade försöka göra klart 5 kurser minst iår, många kurser ligger trots allt bara på 100p eller 50p, vilket bara är 2 eller 1 månads pluggande.
Ölands bordet från EM
http://www.em.com/web/mobler.aspx
